Det finns verkligen inget värre än att se någon som står en nära må dåligt. Att inte kunna hjälpa på det sättet man vill, att vara så maktlös. Jag hatar det. Jag hatar att se folk må dåligt. Jag vet, för jag har själv mått riktigt dåligt några gånger i mitt liv, och jag skulle inte vilja utsätta någon för sån smärta. Och även om du antagligen inte kommer läsa det här, så skriver jag det ändå. Du är bäst, och förtjänar inte att må dåligt - alls. Även om det inte känns som det nu, så lär du se att det blir lite lättare för varje dag som går. Varje dag gör det lite enklare. Inte att glömma, men att gå vidare.

Det här inlägget har jag skrivit samtidigt som flera tårar runnit nerför kinden. Det här är det värsta jag vet. Att se hur någon mår dåligt, utan att riktigt kunna hjälpa tilll. Det gör så ont i mig. Nu vet jag inte hur förståelig den här texten blivit, men jag tror jag bara behövde skriva av mig, och få fram budskapet till dig. Jag finns här, alltid! I'm just one call away. Never forget that! ♥