Åh, snubblade förbi en video från när Shan Atci var här under antivåldskampanjen på kära tuben, och genast kom alla härliga (och en del hemska) minnen från dagen. Stressen man kände var ju helt galen. Ström som saknades till ena scenen, saker som skulle upp samtidigt som band började göra iordning med instrument, att springa genom stan och käka samtidigt, för att hämta upp ovan nämnd komiker på tågstationen, men känslan som toppar allt var helt klart att stå på scenen inför 5000 människor och faktiskt sakta men säkert inse hur coolt det faktiskt var! Den känslan kommer jag aldrig glömma!



Haha, här är det så kul när Natalie går fram till honom på scenen. Älskar't!









Och hahahaha, fick världens konstigaste komplimang precis. Snäll fotograf vare ju iaf ;)